Så vet du vad produktutveckling borde kosta innan du börjar

De flesta bolag som ska ta fram en ny produkt har ingen referensram för prislappen. Det gör varje offert svår att bedöma. Är 300 000 kronor dyrt eller billigt? Utan en jämförelsepunkt blir svaret en gissning.

Fråga efter en uppdelning, inte en summa

En seriös offert går att bryta ner i delar: research och behovsanalys, konceptutveckling, konstruktion och tillverkningsunderlag, samt prototyp och test. En offert som bara ger en totalsumma, utan att visa vad pengarna går till, är svår att jämföra mot en annan offert eller mot ert eget behov. Be alltid om uppdelningen. Den avslöjar var tyngdpunkten ligger, och om den matchar det ni faktiskt behöver.

Väg kostnaden mot vad ett misstag kostar senare

Ett beslut som fattas tidigt i processen, om till exempel material eller tillverkningsmetod, är billigt att ändra. Samma beslut, fattat sent, efter att verktyg redan beställts, kan kosta mångdubbelt mer att göra om. En offert som lägger mer tid tidigt, på research och konceptarbete, kan se dyrare ut i utgångsläget men vara billigare totalt, eftersom den minskar risken för dyra omtag senare.

Jämför med vad ett misslyckande kostar

Ett annat sätt att sätta prislappen i perspektiv är att räkna på motsatsen. Vad kostar det att lansera en produkt som inte träffar rätt, som behöver dras tillbaka eller göras om efter lansering? Den kostnaden brukar vara flera gånger högre än utvecklingskostnaden, eftersom den inkluderar förlorat förtroende hos kunder och återförsäljare, utöver materialet.

Skilj på pris per timme och pris för resultatet

Många offerter jämförs på timpris, för att det är den siffra som är enklast att ställa bredvid en annan siffra. Men timpris säger ingenting om hur många timmar som faktiskt krävs, eller om de timmarna läggs på rätt saker. Ett lägre timpris kombinerat med fler timmar, eller med fler omtag för att fel beslut fattats tidigt, kan i slutänden bli dyrare än ett högre timpris som levererar rätt resultat snabbare och med färre omvägar.

Se upp med det som är för billigt

En offert som ligger långt under andra är sällan ett fynd. Ofta betyder den att någon del av processen skalats bort, vanligen research eller tester med riktiga användare. De delarna syns inte i en färdig produkt förrän produkten möter marknaden och visar sig sakna något grundläggande, en funktion användarna faktiskt behövde men aldrig blev tillfrågade om.

Räkna med att första uppskattningen sällan är den sista

En seriös offert är sällan huggen i sten från dag ett. Ju mer som utforskas i de tidiga faserna, desto tydligare blir omfattningen, vilket ibland innebär att budgeten justeras när fler detaljer klarnar. Det är inte ett tecken på att den ursprungliga uppskattningen var ohederlig. Det är ett tecken på att produktutveckling, till skillnad från många andra tjänster, innehåller okända moment som inte går att förutse fullt ut innan arbetet faktiskt påbörjats.

Fråga hur mycket tid som läggs på att prata med faktiska användare

En offert som lägger stor del av budgeten på att prata med de människor som faktiskt ska använda produkten signalerar något annat än en offert som går rakt på ritbordet. Det förra minskar risken för att produkten missar ett behov som senare visar sig avgörande. Det senare kan se billigare och snabbare ut på ytan, men flyttar bara risken längre fram i processen, till ett skede där den är dyrare att hantera.

Sätt en egen tumregel

En rimlig utgångspunkt för fysiska konsumentprodukter är att utvecklingskostnaden bör stå i proportion till den förväntade årsintäkten när produkten är i full försäljning, inte till hur mycket kapital som råkar finnas tillgängligt just nu. En produkt som förväntas dra in tio miljoner kronor om året motiverar en helt annan utvecklingsbudget än en som förväntas dra in en miljon, oavsett vad respektive bolag råkar ha i kassan.

Det lönar sig också att fråga efter referensprojekt, inte som en generell bekräftelse på kompetens, utan specifikt för att jämföra budget mot verkligt utfall. Ett bolag som konsekvent levererat inom eller nära den ursprungliga budgeten har visat något mer värdefullt än ett lågt pris i en enskild offert, nämligen att prislappen faktiskt går att lita på när projektet väl är igång.

Det svåra är sällan att förstå de här principerna. Det svåra är att hålla fast vid dem när en offert känns obehagligt hög, och tvivlet viskar att det säkert går att lösa billigare på egen hand. Den känslan är sällan en pålitlig rådgivare när besluten ska fattas.